Kostråd på tvivelaktiga grunder

Det finns ett viktigt antagande när det gäller forskning nämligen att de studier som görs på stora grupper gäller för just stora grupper. Det går inte att generalisera vad som gäller för exempelvis Stockholms befolkning till gällande på individnivå. Oftast förstår vi detta utan att ha en doktorshatt.

Att lokaltrafiken i Stockholm är i genomsnitt x minuter försenad per dygn bryr vi oss inte nämnvärt om när vi upplevt att gröna linjen har problem var och varannan dag. Lika lite bryr vi oss om att tågen nationellt sett löper på bra i övriga landet, när vi själva bor i Norrland där snö orsakar problem med tågtrafiken flera  månader i sträck. Kort sagt, individen utgår oftast från sin egen specifika situation.

Bondförnuft är pålitligt men inte i alla sammanhang

Hur kommer det sig då att vi inte är lika förnuftiga när det gäller generella kostråd? När Livsmedelsverket eller andra myndigheter publicerar larmrapporter inom hälsa så tar vi helt plötsligt det som gäller på samhällsnivå såsom gällande för varje enskild individ. ”Man bör minska på transfettintag” är inte detsamma som ”alla individer bör sluta att äta transfetter” lika lite som att ”kvinnor tjänar x% mindre i lön” inte betyder att ”alla kvinnor tjänar x% mindre än män”.

Om ett generellt råd (ät mindre kolhydrater, mer omega 3, mindre socker, mer grönsaker,,,,) ges där underlaget kommer från nationella eller internationella studier är de inte gällande på individnivå. Det vore att göra ett vetenskapligt klavertramp att dra en dylik slutsats. Individuella råd är vad som gäller om och när vi talar om individuell hälsa.

Forskning på individnivå är dyrt

Det tog oss på Ylab 6 år av forskning och utvecklingsarbete för att komma fram till mätmetoder som fungerar på individnivå. Det säger lite om hur komplicerat det kan vara. Att Livsmedelsverket skulle börja med så kallade randomiserade kontrollerade studier på individnivå är nog utopi för dessa är både omständiga och dyra att genomföra.

Vi är unika

Vi får nöja oss med det sunda förnuftet som säger att det måste vara skillnad i kostråd gällande lång/kort, gammal/ung, aktiv/inaktiv, man/kvinna vilket är subgrupper. Går vi ännu längre såsom till individnivå går det osagt att skillnaderna mellan Pelle på banken, Ada på sjukhemmet, Lisa på dagis, Nisse på Manpower, Stig på ICA, Magda på universitetet, Fia på Friskis eller Eva på Mallis bör anpassas till personen i fråga.

Kostråd är som skoråd, du kan köpa i bulk på nätet men bäst blir det när storlek, smak och funktion är anpassat till just dig och dina förutsättningar. 

En kommentar Lägg till

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s