Kritik mot ny norsk kostillskott studie ger funderingar

En nyligen publicerad norsk studie visar att total 21 av de 93 kosttillskott som man undersökte innehöll dopingklassade substanser, läkemedel eller otillåtligt höga halter av koffein. Man undersökte specifikt de kosttillskott som deklarerade en energiförhöjande, muskelbyggande eller fettförbrännande effekt.

Flera tidigare vetenskapliga studier visar liknande resultat (se några ref. nedan) varför Sveriges Riksidrottsförbund sedan länge tagit avstånd från nyttjande av kosttillskott. Gymbranschen och därtill kopplade butiker, nätsidor, bloggare och skribenter verkar däremot inte alltid ta avstånd utan till och med ifrågasätta forskningsreultat. Varför?

KRITIK MOT ARTIKELN

Image result for question markTill min förvåning såg jag att en välbesökt träningssajt ifrågasätter studiens metodik (som är rimlig) och resultat (?!) som redovisar otillåtna substanser. Sajten skriver att har du koll på vad du köper verkar risken vara väldigt låg”. Hur vet man det? Vilka studier har man genomfört? Eller var finns referenser till detta påstående?  Om man nu ska tala om ett vetenskapligt förhållningssätt är ordet ”verkar” inte mer än ett tyckande och ordet ”väldigt” knappast ett vetenskapligt mått. Rådet man ger är dessutom tveksamt. Läsaren uppmanas att köpa enkla produkter med ämnen som har en bevisad effekt”. Det låter bra om man kan redovisa vetenskapliga studier som styrker detta påstående. Såg ingen referens i anslutning till den kommentaren eller andra påståenden heller.

Den norska studien visade hur urvalet gått till och att 21 av 93 undersökta kosttillskott innehöll dopingklassade medel.  Inget mer och redovisat som sig bör. 

TERMER

Kosttillskott: Näringsämnen och konsentrat av vitaminer eller mineraler eller andra ämnen som ger en näringsmässig eller fysiologisk effekt.

Läkemedel: Ämnen, droger eller andra preparat som används för att förebygga, bota eller lindra sjukdom, symtom eller smärta. Medel som påverkar fysiologiska funktioner eller för att fastställa sjukdom.

Dopingpreparat: Substanser (ofta läkemedel) som är listade på WADAs dopinglista, som används för att förhöja prestationsförmåga eller öka muskelvolym.

REFERENSER:

IOC position statement: 

Martínez-Sanz, J. et al. (2017). Intended or unintended Doping? A review of the presence of doping substances in dietary supplements used in sports. Nutrients, 9(10): 1093.

Neilson, M. (2018). Prohibited contaminants in dietary supplements. Sports Health, 10:1. 

 

Kommentera