Ortorexi är inte Anorexi eller Bulimi

yvonnelin_fitnessmanyvonnelin_AnorexiaSame same eller different different?

Drygt tjugo år har gått sedan Ylab startade med behandling för personer som drabbats av ortorexi ”fixering nyttiga livsmedel” numera ett vedertaget allmänt begrepp.  Idag finns även vetenskapliga studier som bekräftar det vi på Ylab sagt, att träning utgör en väsentlig del av tillståndet. Nittionio procent av de som kommer till Ylab har mer eller mindre destruktiv träning med i bilden. Inte för att vi önskar det utan för att det är så det ser ut. Vi kan idag säga att vi har en ansenlig hög dokumentation och en god portion erfarenhet för att påstå att Ortorexi är ett eget tillstånd och inte en klassisk ätstörning. Ortorexia atletika, det vill säga både fixering vid nyttiga livsmedel och tvångsmässig träning existerar även om en medicinsk diagnos ännu inte finns. Hetsätning som funnits minst lika länge som bulimi (egen diagnos 1994) fick sin egen diagnos först december 2013. Det tar tid med andra ord.

Det finns lika många skillnader mellan Ortorexia atletika och Anorexia som mellan Anorexia och Bulimi. Inkörsport, mål och symtom för anorexi respektive ortorexi kan ha likheter men det finns även väsentliga skillnader.

I övrig kan man undra hur en muskulös kropp, såsom hos tränande ortorektiker, kan infria kriteriet på undervikt såsom det definieras i DSM-5? Män har oftast inget emot att gå upp i vikt dessutom. Kanske är det just missmatchen som föranlett att många experter numera verkar önska att införliva Ortorexia atletika under kategorin Bulimi. Inte minst genom att visa att det finns tränande personer som kräks i media. Vad säger egentligen de med ortorexi om att kallas bulimiker? Känner de igen sig i DSM-5 beskrivningen? Hetsätning och kompensatoriskt beteende minst en gång per vecka under minst tre månader samt låg självkänsla.

Finns det någon medicinare som anser att kräkas kan likställas med träning i fråga om de symtom som de medför? Våra undersökningar visar olika fysiologiska effekter och enligt min mening så skiljer sig även de psykiska symtom åt även om det finns överlappning.  Så hur kan man mot  bakgrund av att tillstånden skiljer sig åt, ge den evidensbaserade metod som bulimiker får för ortorexidrabbade?  

En kommentar Lägg till din

  1. Hampus skriver:

    Instämmer med inlägget

    Har själv stött på flera behandlingsmetoder för att få hjälp med min ”ätstörning” (enligt mig är det inte bara maten som är problemet, därav ” ” vid ordet)
    Fick flera diagnoser där bl.a, anorexi UNS

    Fokus och behandling blev därefter, var på anorektisk behandling under 2 år och blev bara sämre
    Problemet var inte vikten, problemet var tankesättet och beteendet, ”hälsosamma” livsmedel är bra, ”onyttiga” livsmedel är dåliga och laddade

    Jag var inte bulimisk, jag strävade inte efter att bli smal, jag strävade efter att bli vältränad, övertygelsen var att jag skulle bli bättre av att träna

    Att bortse från välgrundad forskning är helt oresonligt, att behandla nya ätstörningar med gamla metoder är ämnat för misslyckande.
    Ätstörningar kan inte behandlas med en generell metod.
    Ska man verkligen låta flera liv gå förlorade på grund av nonchalans?

Kommentera