Ylab varit tidigt ute med att förespråka mätningar för motionärer i syfte att veta utgångsläge och säkerställa att träning verkligen gav förbättrade resultat. Detta skedde för övrigt i en tid då prestationsförbättring var som att svära i kyrkan. Alla skulle göra samma sak, samtidigt och med samma glädje och få talade om individanpassad träning. Så som så många gånger förr fick man ploga och när vi kommit till dagens datum mäter man både det ena och det andra här och där.

Men att mäta är att ta ansvar för att kunna tolka de resultat som framkommer och inte minst att kunna upptäcka vad som kan vara en risk för ohälsa. Det är ett förtroendeuppdrag med andra ord.

Att mäta gör man ofta efter fastställda protokoll medan mätning och tolkning på ett tillförlitligt sätt kräver utbildning med ett minimum som testledare. Men vad innebär det då att tolka? Redan 1969 föreslog Richard Palmer (Ödman, 1994 s.57) att tolkning har tre dimensioner; att säga, att förklara och att översätta. Det handlar med andra ord om att uttrycka hur något förhåller sig. Så när någon vill mäta i syfte att fastställa vikt i form av normal-, över- eller undervikt så är det testledarens uppgift att mäta vad som avses, förklara resultatet och reducera vetenskapliga uttryck till ett språk som kunden förstår.

I ovan nämnda syfte, det vill säga att fastställa eventuell övervikt vilket är det vanligast förekommande önskemålet, så är själva mätinstrumentet av betydelse. Mäter det vad man avser? BMI exempelvis tar ingen hänsyn till kön eller vad vikten består av. I de fall vi är överens om att övervikt representeras av för mycket kroppsfett så blir instrumentet mycket tveksamt och fungerar inte på personer som tränar (Klungland-Torstveit & Sundgot-Borgen, 2014). Att meddela en kroppsbyggare att denne är överviktig i den betydelse som handlar om för fet vore felaktigt. Detsamma gäller många med ortorexi som får veta att de har normalvikt trots att de har några ynka procents fett kvar i kroppen.

Ylab Norrköping tillhandahåller mätningar för bland annat VO2, kroppssammansättning och ämnesomsättning.

Det finns betydligt bättre mätinstrument och den testledare som är seriös och har en bra utbildning förstår det här med validering och felkällor. Hur stora felmarginaler har det instrument som jag använder med andra ord. Detta bör man som konsument fråga om enligt min mening.

Referenser

Ödman, P. (1994, s.57). Tolkning, förståelse, vetande. Stockholm: Nordstedts.

Klungland-Torstveit, M., & Sundgot-Borgen, J. (2012). Are under- and overweight female elite athletes thin and fat? A controlled study. Medicine & Science in Sports & Exercise, 44(5), 949-957.

Om tillförlitlighet Bodpod