Under mina femton år som behandlare är det här min vardag. Det är så sorgligt att se bristerna i kunskap gällande mat och träning för elitidrottare. En sorglig beskrivning som förhoppningsvis får ett positivt slut.
Jag skriver INTE det här inlägget för att söka sympatier eller för att någon ska tycka synd om mig. Jag skriver för att det kanske finns någon annan som går igenom ungefär samma sak och det kan vara skönt att inte känna sig ensam. Jag skriver också för att ge en inblick till något som det sällan pratas särskilt öppet om.
Det här kommer att handla om min personliga syn på vikthets, hur det kan påverka på olika sätt och hur viktigt det är att hitta sin egen balans i det hela. Jag utgår från ett cykelperspektiv men jag är helt säker på att det ser liknande ut även i andra idrotter.
Jag har funderat länge på om jag ens vågar skriva ett inlägg om det här. Dels eftersom det är ett känsligt ämne generellt men också för att det gör mig personligt sårbar. Jag har tillslut ändå valt att…
Visa originalinlägg 1 538 fler ord