Idag är det exakt 25 år sedan min man doktorerade i biomekanik och motorisk kontroll. Det var i Moskva på universitetet för Medicin och Idrott och tyvärr kunde jag själv inte närvara vid själva disputationen. Som vanligt undervisade jag och den gången var det utbildning för gruppträningsinstruktörer i Finland på uppdrag av idrottsrörelsen. Men jag hade i alla fall överraskat min blivande man genom att flyga till Moskva och fixa nyckeln till hans lägenhet veckan innan. När han klev in innanför dörren tappade han den ölburk som han hade i handen. På den tiden skrev man sina ”posters” inför disputationen för hand och jag fick vara med och dra lite linjer (det var så långt mina kunskaper räckte).

Det blev resa till Sverige för hans del därefter och här har han stannat. De första åren som forskare Karolinska Institutet/GIH Biomekaniklabbet men sedan blev det Ylab på heltid. Men bäst av allt, vi fick slåss för vår relation men skam den som ger sig och vilken tur jag haft! Nu är det dags att fira 25 årsdagen tillsammans med min man så inlägget blir kort idag.