Människan har en rad strategier för att överleva varav en är att skylla sina misstag på andra faktorer än de man själv bär ansvar för. Ett exempel är när man bestämt sig för att bli av med ett beroende såsom alkohol exempelvis. Det är reklamens fel när man inte lyckas precis som att det är livsmedelsbutikernas placering av sötsakerna som gjort en tjock. På riktigt?! Min fetma är inte mitt fel utan sockerberoendets. Säkert? Drogberoendet har inte något med egen svaghet och ovilja att göra. Nej då, det är sugets fel………

När man kommer sent till jobbet är det trafikens fel och när man mår dåligt är det chefen som orsakat det. När 2000 äldre dog var det arbetsgivarnas fel eftersom man inte ”lät” personalen få skyddsutrustning (som inte gick att få tag på). De dåliga betygen var lärarens fel och extrakilon efter semestern är hamburgarens fel. Att relationen sprack var motpartens fel och tvångsmässigt ätande och träning (ortorexia atletika) har inget med det egna valet att göra, utan det är mammas eller någon annans fel. Att göra något åt saken sitter långt inne för man borde väl kunna bli av med ett beroende utan att behöva sluta göra det man gjort (vilket gjorde en sjuk)?

Kan man inte bli av med negativa tankar och känslor utan att för den skull behöva sluta spela, dricka, droga eller äta mer och träna mindre?

Det enkla svaret är; nej det kan man inte. Det tunga svaret är att man måste gå emot det som en gång skapade problemet. Att ”ha kontroll” är något som många med ätstörningar talar om. Man låter bli att äta medan andra klena varelser faller för frestelsen att äta skräpmat. Man ser ner på dom slöa när man springer sin mil i snöstormen medan andra ligger kvar under duntäcket. Man tror sig ha kontroll över beteendet men i själva verket är det kontroll över ångesten som man är ute efter.

”Om jag inte springer blir jag fet” är ett påstående och ett sätt att skapa ångest på felaktig grund. Ångesten kommer och så klappar jag mig själv på bröstet och tänker ”duktiga mig som äter mindre och springer milen trots allt. ”jag har koll”. Som att slå sig själv i ansiktet och berömma sig själv för att man är bra på att stoppa näsblod. Hur vore det om vi tar bort orsaken istället?

Att sluta spela, dricka, punda eller ortorexträna kräver stöd från de som vet hur man gör, men det är du själv som måste göra jobbet.

Under åren har jag sett många ta beslut, resa sig, kämpa och ta steget ut i den friska världen. Varje steg är ett steg till. Inom varje människa finns en kraft som till slut gör att man reser sig och säger ”nu räcker det”. Tomten kommer inte utan det är upp till en själv att fatta beslutet ”nu, inte senare”.