Idag ingen alls för aptiten är inget vidare och inte orken heller för den delen. Lunginflammation är en trist historia men det blir bättre dag för dag. Sedan har man en make som fixar allt i huset just nu (najs). Han ringde just och frågade vad jag ville ha men svaret är trist – vad som helst. Jag får komma igen när det här går över för det gör det.

När jag är tillbaka i min vanliga energisprutande vardag ja då blir det andra bullar av. Då lär det bli både husmanskost som man fick som barn, favoriten Niu Rou Mien (nudlar och köttkokta i anis), alla varianter av nudlar, lax och dillstuvad potatis och olika wokvarianter ……….jag tror aptiten är på väg tillbaka redan för de här tankarna gör att det vattnas i munnen. Bra tecken.

Först vila, antibiotika…….en snabbsänka på 239 är inget vidare men nu går den nedåt och energin är på väg tillbaka.