För många år sedan, just efter Sovjets fall, undervisade jag aerobics en hel del i Östeuropa bland annat i Moskva. Det var en tid då ekonomin var på botten och många led. Köerna för att köpa mat långa och krävde timtals väntan. Under den här tiden undervisade jag gymnaster på universitetet för idrott och medicin som låg i den gamla OS byn. Varje dag var det alltid någon student som kom med hemlagad saft till mig och det var väldigt fint och omtänksamt eftersom man inte kunde köpa något att dricka på skolan på den tiden.

Men bland de starkaste minnen jag har gällande presenter var en ung kvinna som tränade aerobics som motion. Hon ville så gärna visa sin uppskattning och gav mig en plåsterliknande lapp med ett nummer på. Det var märkningen från när hennes barn föddes. Det var en present som berörde mig djupt och är definitivt en av de finaste presenter som jag fått.

Hundratals undervisningstimmar i både teori och träning i Moskva är mestadels fina minnen. Visst var det fattigt till en början och folket led. Sedan blev det bättre när frihet och ekonomi blomstrade och idag är det med sorg som jag ser hur det alltmer börjar likna som det var förr.