Det har varit lite tyst från mig några dagar på grund av bortgången av min svärmor . Sorg ligger inte som ett permanent tryck med undantag av de första tre fyra chockdagarna. Därefter kommer sorg i svallvågor och däremellan finns det en tomhet som gör att man inte riktig orkar med att läsa, skriva eller allra minst vara produktiv. Man måste helt enkelt ge sorg och saknad tid.

Igår var det dag nio efter min svärmor dog och enligt den ortodoxa traditionen står den avlidna då vid pärleporten. Jag är inte troende men respekterar den tradition som gäller så självklart var vi i familjen tillsammans för att minnas henne tillsammans. Vi åt mat som hon tycker om, tittade på bilder och film och pratade minnen i positiva ordalag. För det är just det positiva som ska framhävas. Självklart hade Masha även bakat min svärmors favorit honungstårta.

Idag firade vi sonen Christians födelsedag och bäst av allt var att alla barn och gudmor var på plats. Fick japanska godsaker av sin syster.

Nu är det tyst i huset igen och jag får en lugn stund att skriva lite. Sedan tänker jag krascha i soffan ett tag. Efter belastning kommer vila.