En färsk studie från Japan (Yoshimura et al., 2023) beskriver hur en trettonårig ung flicka inkommer på sjukhus med misstänkt anorexia. Hon är förvisso kort (146,5 cm) men vägde endast 27,9 kg vid inläggning. Pulsen var 83 slag per minut och andningsfrekvensen 20 andetag per minut. Kroppstemperaturen var 35,9 grader Celsius och kroppen var i stress för att uttrycka det på ett enkelt sätt.

Man misstänkte anorexia men det stämde inte eftersom hon åt mat vilket föranledde att läkarna uteslut både anorexia och ARFID. Kortisolhalten var hög och sköldkörtelhormon fritt T3 låg. Författarna ställde diagnos ortorexia nervosa och drog slutsatsen att det finns skillnad mellan anorexia och orotrexi. De menade även att ortorexi ökat bland unga under pandemin på grund av ett ökat användande av sociala medier. Tyvärr kartlade man inte huruvida flickan man beskrev hade tränat eller inte.

Referens:

Yoshimura et al. (2023). A case of eating disorder diagnosed as orthorexia nervosa. DOI:10.7759/cureus.33801