I dagens ortorektiska samhälle lovordas aktivitet och då inte minst värdeskapande aktiviteter. Inaktivitet som inte leder till utveckling förknippas ofta med brist på disciplin och lathet. Ortorexi-ideologin accepterar således att vi studerar eftersom det anses berika vårt kunnande och är värdefullt på samma sätt som träning är eftersträvansvärt eftersom det främjar hälsa. Att göra aktiva hälsosamma matval är även det lovordat medan att bara ta det man känner sugen på inte ses med blida ögon. Ansvarslöst säger en del. Man måste ta ansvar för miljö och egen hälsa.

Men frågan är om inaktivitet inte är en form av aktivitet trots allt? Om jag gör att aktivt val att vara fysiskt inaktiv då har jag ju varit mentalt aktiv. Om jag ligger i sängen och inte rör en fena är jag ju trots detta aktiv för mitt hjärta slår och mina lungor höjs och sänks i takt med mina andetag. Är det ens möjligt att vara inaktiv om man inte är död? Vid närmare eftertanke är man även aktiv efter döden eftersom kroppen går in i en förmultningsprocess. Det är knepigt det där med aktivitet och inaktivitet och kanske är det inkorrekt att benämna det ena som positivt och det andra som negativt. Frågan är varför vi i väst är så dikotoma och allt eller inget tänkande? Det är väl ändå motsatsförhållandet som gör det hela observerbart och får världen att snurra?

Redan på Demokritos tid, på fyrahundratalet före Kristus, diskuterade atomisterna vara eller icke-vara. Enligt den läran fanns det två saker att förhålla sig till nämligen atomerna och tomrummet. Atomerna var det aktiva men deras aktivitet var ju helt beroende av det inaktiva tomrummet för att kunna förflytta sig. Med andra ord finns det ett beroendeförhållande mellan de två, den ena kan inte fungera utan den andra. Tänk om arbete och vila kunde betraktas på samma sätt. Eller varför inte träning och återhämtning?

Under samma tid funderade filosofer på andra sidan jordklotet på vara och icke varande, inte minst på deras beroende av varandra. Den kinesiske filosofen Lao Tzu menade exempelvis att när det fula manifesteras tar det sköna gestalt och att lång och kort är grader av varandra. Även han talade om tomrummets betydelse i sitt enda nedskrivna verk Tao Te Ching. Lera formas till ett kärl men av tomrummet kommer kärlets nytta. Dörrar och fönster öppnar sig i husets vägg men av tomrummet kommer husets gagn.

Kanske är det hög tid att lovorda både det observerbara såsom en människa som springer, som det icke-observerbara – en människa som tänker. ”Jag tänker därför är jag” är idag ett välkänt filosofiskt uttalande men även en person i koma existerar väl ändå? Om jag gör ett aktivt val är jag då aktiv och är jag inaktiv om jag går på intuition? Kan intuition existera utan tanke?

Nåja, det är fredag och nog med filosofiska tankegångar för den här gången. Nu är det dags för ett aktivt val – att vara ledig.