I fredags var jag och Anatoli på Taras medaljfest på Berns i Stockholm. Det var av naturliga skäl fullt med judopersonligheter som var inbjudna för att fira miraklet. Men var det verkligen ett mirakel? Jag tycker nog inte det. Det var en bragd men inte ett mirakel för den här unga tjejen har förvisso talang men det är ett klokt huvud, passande kropp och ett ihärdigt tränande på ett smart sätt som lett till framgång.

Tara brukade komma på Anatolis träningspass tidigare och då fanns alltid pappan med och filmade. Pappan är hennes tränare och manager men framför allt så är han en pappa som ser till att hon återhämtar sig mellan alla media framträdanden. Han är mest glad för hennes egen skull sa han, för han minns alla kalla och blåsiga novemberdagar då hon tog sig ut för att träna och hennes envisa krav på bra och strukturerad träning.

Taras syster tränar även hon judo men de båda bröderna har valt att satsa på ishockey. Det här är en idrottsfamilj av stora mått för även föräldrarna har en gedigen idrottsbakgrund. Så inte var det konstigt att idrottsrörelsens företrädare från SOK och Svenska Judoförbundet var på plats. Självfallet var även vår klubb SPIF Judos eldsjälar och super judotränare Marcello och Pernilla där.

Det var en mycket trevlig och gemytlig fest och vägen ligger öppen för Tara för fler framgångar. En stor liten tjej som nu lyfter judo i sin helhet. Kul att även få se en annan favorit Ara Abrahamian på plats. Utöver vänskap har det andra härliga egenskaper som de delar…..Annars blev det trevligt prat med SPIF Judos Olympier Marcus Nyman och belgiske Sami Chouchi, rankad fyra i världen. Sist men definitivt inte minst, vår hårt arbetande ordförande i det svenska judoförbundet, Kristiina Pekkola.