Ett möte med en poet

Kalligrafen och poeten Tien Lung finns inte mer men hans enastående verk finns bevarade på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Jag minns Tien Lung som om det vore igår även om mer än trettio år gått sedan våra vägar skildes.

En tragedi förde honom till Sverige

Tien Lung gick ut som kursetta när han läste juridik på Sorbonne Universitet. Men i sorgen över att hans familj avrättats i Kina blev Sverige det land han kom att bosätta sig i.  Det blev en liten tvårummare i Årsta dit jag själv gjorde många besök.

Vackra dikter prydde väggarna

tien-lung-kalligrafiVarje gång jag besökte honom fick jag Long Xin te och kakor. Han berättade om sitt liv och jag minns att jag faschinerades över alla kalligrafiprydda rispapper som hängde runt alla väggar. Till och med rullgardinen var fylld med en dikt på kinesiska. Vid ett tillfälle genomförde vi en slags ritual där jag till doften av rökelse bugade för honom, så kallad Ke Tou.

Bambu i Årsta

bambuUtanför hans fönster växte meterlånga bambuväxter och varje vår planterade han 1000 kungstulpaner på gräset utanför hyresfastigheten. Årsta hade fått sin egen exotiska och outtröttliga trädgårsmästare.

Mitt minne från studier i kinesisk poesi

Men inget minne är starkare än när han övertalade mig att ta en kurs i kinesisk poesi på universitetet. Vi lärde oss recitera kinesiska dikter och fick alltid en hemläxa som bestod i att kopiera en dikt hundra gånger. Det blir ganska många tecken att skriva……

Utmattade studenter försökte fråga om rim och versmått men Tien Lung pratade mest om kinesiska filosofer och poeter.

En pärs värre än VM

chinese-poetryVarje gång när någon dikt skulle reciteras hyschade han på klassen och pekade på mig. Han lutade sig tillbaka och blundade medan jag fick stå upp och framföra dikten. Aldrig någonsin har jag haft så mycket prestationsångest som då (inte ens på VM) för vem vill väl göra en gammal kinesisk poet olycklig genom att recitera fel.

chinese-dragonVarje dag tänker jag på Tien Lung för hans kalligrafi pryder väggarna på Ylab och även mitt hem. Mest av allt minns jag hans dikter och samtal om ålderns ensamhet. Ibland funderar jag på om han likt den drake som hans namn antyder svävar däruppe bland molnen och ser sin gamla ”adoptivdotter” som kämpade med sina dikter.

 

Kommentera