Visste du att dofter påverkar våra känslor så att vi exempelvis blir exalterade eller lugna. Med andra ord skulle skulle vi med hjälp av doftträning kunna förbättra vår förmåga att reglera känslor. 
Luktsinnet är unikt genom att det skickar information direkt till känslokärnan amygdala och förnuftets orbitofrontala cortex, som i sin tur har förbindelse med hjärnans djupliggande struktur, det limbiska systemet, vars huvudsakliga uppgift att bearbeta känslor (Hackländer, Janssen & Bermeitinger, 2019; Krusemark, Novak, Gitelman & Li, 2013). Luktsinnet har även koppling till minnets domän hippocampus och luktsignaler dit kan påverka minnen så att de blir mer känslomässiga (Herz, 2016; Herz, Eliassen, Beland & Souza, 2004). 

Vi vet sedan länge att djur har en säregen förmåga att tolka lukter. Med deras luktsinne kan de avgöra om urin eller avföring kommer från något vänligt eller farligt djur såsom en del av deras överlevnad. Många djur kan även känna igen lukt som härstammar från olika sjukdomar, de bedömer med andra ord luktgivarens hälsostatus och håller sig undan när det luktar sjukt, vilket begränsar smittspridning (Arakawa, Cruz & Deak, 2011). Hundar kan även känna igen sjukdom hos människor eller detektera kemikalier varmed dom utgör en unik resurs för att upptäcka tidig sjukdom eller smuggelgods. 

Det närmaste jag själv kommit nyttjandet av luktsinnet är i samband med ortorexibehandling. När kroppen inte längre har tillräckligt med glykogen eller fett för att understödja fysiskt arbete bryts proteiner ner vilket medför en väldigt stark och ammoniakliknande lukt. Det här är en hjälp för våra tränare för att förstå när kroppen bryts ned istället för byggs upp. I övrigt minns jag hur jag uppskattade kurserna om luktsinne på Stockhlm Universitet, inte minst det praktiska vilket bestod av att lukta på olika doftpennor och identifiera vilken lukt det var. Inte helt enkelt vill jag säga. 

Ortorexi.nu

Referenser
Arakawa, H., Cruz, S., & Deak, T. (2011). From models to mechanisms: Odorant communication as a key determinant of social behavior in rodents during illness-associated states. Neuroscience and Biobehavioral Reviews, 35(9), 1916–1928. https://doi.org/10.1016/j.neubiorev.2011.03.007

Calvi, E., Quassolo, U., Massaia, M., Scandurra, A., D'Aniello, B., & D'Amelio, P. (2020). The scent of emotions: A systematic review of human intra‐and interspecific chemical communication of emotions. Brain and behavior, 10(5), e01585.

Hackländer, R. P. M., Janssen, S. M. J., & Bermeitinger, C. (2019). An in-depth review of the methods, findings, and theories associated with odor-evoked autobiographical memory. Psychonomic Bulletin and Review, 26(2), 401–429. https://doi.org/10.3758/s13423-018-1545-3

Herz, R. S. (2016). The role of odor-evoked memory in psychological and physiological Health. Brain Sciences, 6(3), 22. https://doi.org/10.3390/brainsci6030022

Herz, R. S., Eliassen, J., Beland, S., & Souza, T. (2004). Neuroimaging evidence for the emotional potency of odor-evoked memory. Neuropsychologia, 42(3), 371–378. https://doi.org/10.1016/j.neuropsychologia.2003.

Krusemark, E. A., Novak, L. R., Gitelman, D. R., & Li, W. (2013). When the sense of smell meets emotion: Anxiety-state-dependent olfactory processing and neural circuitry adaptation. The Journal of Neuroscience, 33(39), 15324–15332. https://doi.org/10.1523/JNEUROSCI.1835-13.2013