Inget belägg för att genetiska hälsorisktester förbättrar livsstil

Information om sannolikhet att bli sjuk

Under det tidiga 2000-talet i Nordamerika, inleddes en period som ofta kallas för ”early detection trend”.  Trenden kom några år senare till Sverige och även här etablerades kliniker som erbjuder ultraljud, magnetröntgen med mera för att upptäcka sjukdom i ett tidigt skede. Syftet är att undgå att dö i förtid.

Andra kliniker erbjuder istället genetiska tester i syfte att, genom kartläggning av personens DNA, förutsäga risker för olika så kallade komplexa sjukdomar.  Med komplexa sjukdomar menas sjukdomar som inte har en enda, utan istället flera genetiska orsaker till att drabbas av exempelvis cancer, hjärt- och kärlproblem eller diabetes . Förväntningarna var höga då man trodde att, de som hade en förhöjd risk för sjukdom skulle förändra sin livsstil om de bara fick veta det.

Information om genetiskt betingad ohälsorisk påverkar inte beteende

Nu visar brittiska forskare från Cambridge universitet att så inte verkar vara fallet. Forskare inom institutionen för Beteende och Hälsa examinerade mer än 10 000 vetenskapliga rapporter inom området. Arton stycken av dessa matchade deras inklusionskriterier och utgjorde basen för deras analys. Resultatet visade att information om genetiskt betingade risker, hade ringa eller inte någon effekt alls på personens beteende. Framför allt gällde detta rökning och fysisk aktivitet.

Den goda hälsans etik

Det finns vissa etiska betänkligheter i tidiga undersökningar på personer som är friska.  Personer med en privat sjukvårdsförsäkring och remiss från en privatklinik går som bekant före den ordinarie kön, med risk för att patienter med symtom får vänta längre.  När det gäller genetisk kartläggning kan man fundera över ifall vetskapen om förhöjd sjukdomsrisk alltid  är av godo. Kanske skapar det en oro för något som kanske aldrig kommer att inträffa och kanske blir det istället oron som skapar en ökad risk för ohälsa .

Risk för hälsoångest

Jag träffar mer eller mindre dagligen personer med ortorexi som oroar sig för att bli tjocka, otränade eller sjuka. Oro för sjukdom upplever jag har ökat under de senaste åren. En femtonårig ung flicka sa exempelvis ”vad kan jag äta då som inte är farligt”. Alltför många lever i tron att arv och livsstil, utan undantag, är vad som gör människan sjuk.

Att oroa någon för något som kanske aldrig kommer att inträffa, är inte bara onödigt, utan med största sannolikhet även ohälsosamt. 

Referens till artikeln: 
Hollands, GJ et al. The impact of communicating genetic risks of disease on risk-reducing health behaviour: systematic review with meta-analysis. BMJ; 15 March 2016; DOI: 10.1136/bmj.i1102

Kommentera