Den här rubriken är så omfattande att man får bearbeta den i olika delar. Bakgrunden till att ämnet intresserar mig är att vi ofta förutsätter att forskning är fakta som vilar på objektiva grundvalar. Så även när det gäller akademisk undervisning även om det kanske inte är särskilt svårt för studenter att genomskåda politiskt färgade lärare, fakultet och universitet.

Däremot är det inte lika lätt för gemene man att se igenom vinklade forskningsartiklar eftersom publiceringsförfarandet har förändrats i takt med digitaliseringens framfart. Numera kan vi inte enbart förlita oss på att forskningsrön som publiceras i ansedda tidskrifter är objektiva eftersom det lagts till nya kriterier för att få studier publicerade, bland annat forskningsrönens spridning.

Precis som tidigare har antal citeringar från andra i forskningsfältet betydelse för att forskaren i fråga ska ha större chans att beviljas fortsatta anslag för sin forskning. Detta har föranlett en kartelliknande utveckling med forskare citerar varandra i större utsträckning än förr. Med andra ord ligger det ekonomiska intressen och inte enbart artikelns vetenskapliga kvalitet bakom antal citeringar. Det är bekymmersamt eftersom det gör det svårare för nyblivna forskare att ta plats eftersom man endast har sina studier från doktorandtiden att uppvisa.

Många unga forskare har både nya och intressanta forskningsområden och risken är att man ger upp i förtid, inte minst för att det dessutom ofta förutsätts att man ska arbeta av glädje och intresse många gånger med osäkra anställningsvillkor.