Opsykologisk Studie

Nu har det hänt igen. På nyheterna igår kväll deiskuterades en ny vetenskaplig kartläggning av ungdomars matvanor. Ungdomarna får själva beräkna och redovisa vad och hur mycket de äter. Ska vi verkligen lära våra ungdomar att räkna och beräkna maten de äter? Är inte det att sätta fokus på maten och kratta i manegen för att man börjar räkna kalorier?

Man riskerar fixering

Problemet med alla dess pyskologibefriade och näringsfysiologiskt inriktade studier är att man glömmer bort att fokus på bra även leder till fokus på dåligt. Att basunera ut vad man inte bör äta, som i nyheternas expertutlåtande om ”skräpmat”, leder inte till något annat än skuld när man ”råkar” äta det.

tvång och skrämsel kan ge motsatt effekt

Barn och ungdomar äter när de är hungriga och slutar när de är mätta, mer när de tycker om maten och mindre annars. Att kräva att man äter det som inte är gott men nyttigt och undvika det som är gott men onyttigt är att bita sig själv i svansen. Fixering vid mat, skuld och skamkänslor är en påtaglig risk.

SLuta med pekpinnar

Barn och ungdomar ska äta för att fylla på energi för tillväxt och träna för att det är roligt. Inte för att de löper risk för näringsbrist eller att bli bensköra.