Vetenskapliga studier om mänsklig svält tog fart i slutet av 1944 i samband med andra världskrigets slut. Efter de studier som då genomfördes blev det ett abrupt slut på grund av samma etiska ställningstaganden som hade givit upphov till studierna. Etiska betänkligheter.

Bilderna från koncentrationsläger visade på utmärglade och till synes apatiska människor som väckte frågor om varför man inte uppvisat mer motstånd. De fruktansvärda massutrotningar som genomfördes under kriget krävde ett moraletiskt ställningstagande, man ville försöka förstå vilka mekanismer som låg bakom. Det abrupta slutet på så kallade ”svältstudier” där man utsatte personer för svält avslutades på grund av etiska skäl när man insåg att försökspersonerna led under studierna och att flera av dom fick bestående svältkomplikationer. Boken ”The Biology of Human Starvation” (Keys, Brozek, Henschel, Mickelsen, & Taylor) utkom 1950 men mycket är relevant och aktuellt än idag. Boken baserades på den mycket kända Minnesotastudien där 36 unga män genomgick 12 veckor där man analyserade deras beteende och personlighet, följt av 24 veckor med ett halverat kaloriintag (cirka 1560 kcal/dygn). Dieten resulterade i cirka 25% viktnedgång i genomsnitt.

En av flertalet negativa effekter som man såg var övergång i hetsätning vilket händer än idag i samband med jojo-bantning. Överlag såg forskarna en stark fixering och upptagenhet av mat som innefattade tankar, inköp, tillagning med mera. En ökad förekomst av tuggummituggande och intag av kryddor och salt noterades samt fysiska förändringar som håravfall, huvudvärk, frusenhet och nedsatt styrka och kroppstemperatur. Stress, ångest, depression, humörsvängningar, ilska och irritation var vanligt förekommande liksom svårigheter att upprätthålla koncentration, alerthet och inte minst en försämrad förståelse var ytterliga konsekvenser som man såg.

Minnesotastudien var banbrytande men är än idag mer aktuell än någonsin. Där och då utsattes fångar för ofrivillig svält, här och nu sker en eskalering av självinducerad svält med snarlika symtom.

Ortorexia atletika innebär en liknande fixering vid mat men med den skillnaden att matens kvalité är centralt liksom kopplingen till sjukdomar. I tillägg till de svältsymtom som nämnts, förekommer en rad andra symtom som orsakats av obalanser i näringsintag och tvångsmässig träning med en svältande kropp. Kombinationen av en undermålig träning i kombination med bristfälligt ätande föranleder som bekant en rad fysiska och psykiska symtom som i mångt och mycket samverkar (ortorexi.nu). Gemensamt med Minnesotastudiens resultat och senare studier om ätstörningar är socialt tillbakadragande som tilltager alltmer desto längre svälten pågår. En orsak till att drabbade inte upphör med sin svält är att man tror att man äter mer än man gör.

Foto  Thought Catalog on Unsplash