Systematiska tankefel

För att bilda sig en uppfattning och fatta snabba beslut använder vi ofta tumregler, vi tänker så som vi gjort förut lite förenklat sagt. Ofta är det känslomässiga tankespår som exempelvis det märkliga faktum att majoriteten av befolkningen tror att de tillhör minoriteten. Bakgrunden ligger i att vi , vill tillhöra en grupp men ändå inte ”vara precis som alla andra”. Vi vill vara originella samtidigt som vi vill smälta in vilket är en svår akt att genomföra. Vi anser ofta att andra personer är subjektiva, styrda av egenintresse och känslor, medan vi själva däremot, presenterar objektiv fakta. Inte alltför sällan skyller vi våra misslyckande på yttre faktorer medan vi tycker att andra misslyckas på grund av deras egenskaper. Är vi självgoda eller?

Två fysiologiska system samverkar

Hur kan vi då klara av motstridiga ställningstaganden? Helt enkelt för att vi agerar och reagerar med två olika system, nämligen det emotionella och det logiska. Vilket system som dominerar beror på situationen.  Vi manövrerar likt en båt mellan grynnorna i Stockholms skärgård och anpassar våra beslut till situationen. Känslor svallar snabbt och intensivt medan vårt rationella  jag agerar klokt och förnuftigt.

Inkonsekvent agerande och tankevurpor

Ibland försöker vi förena de två systemen. Ta exempelvis det här med att gå ut och äta middag med vänner. Vi vill gärna klä oss på vårt eget sätt och uppskattar inte när andra dyker upp i likadana kläder. När vi däremot beställer mat frågar vi gärna vad andra tänkt beställa. Man vill ju inte sticka ut. När vi misslyckas på en tentamen för att ta ett annat exempel, är det ofta fel på frågorna alternativ beror det på att tiden var för kort för att hinna sätta sig in i allt. När vi lyckas däremot var frågorna enkla och tiden tillräcklig.

Majoriteten har rätt eller?

Vi gör en rad systematiska tankefel när vi gör bedömningar eller fattar beslut. En dylik tankefälla inom hälsa och träning är att vi utgår från att det måste vara rätt om majoriteten tycker så. Hur många som delar en åsikt är ju inte ett rättesnöre inom hälsa och träning. Om två miljoner människor säger att broccoli är nyttigt, betyder det ju inte att det är det. Om majoriteten tycker att man bör träna fyra gånger per vecka, innebär det inte att det gäller för alla.  När den kändaste artisten i stan säger att hon äter äter kvarg tre gånger om dagen, betyder inte det att det är orsaken till att hon är smal. När fyra överviktiga personer sitter och solar sig i en park, betyder inte det att de är slöa och därför gått upp i vikt. När tre personer dött i cancer den senaste veckan, betyder inte det att cancerfallen ökat eller att tre till kommer att dö nästa vecka.

Ologiska slutsatser om dieter

Att dra slutsatser från vad som är tillgängligt i vår egen närhet, är något vi gör hela tiden. Men den här typen av slutsats är ofta ogrundad, vilar på känslointryck och kan aldrig göras gällande för alla andra människor. När det gäller hälsa bör man istället förlita sig på objektiva resultat som vilar på en vetenskaplig grund. Ett exempel på en felaktig generalisering var idén om att äta var tredje timme för att undvika blodsockerfall. Många tänkte att det skulle vara bra för att inte vara för hungrig när man åt. Idén fick till följd att många åt frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag och kvällsmål var tredje timme. Vissa ökade i vikt på grund av alltför många måltider (vilket inte alls var tanken). Få funderade över rimligheten i att överföra en diet framtagen för diabetiker på vanligt folk. Få funderade på hur flack en blodsockerkurva egentligen bör vara (innan man är död) och än färre funderade över huruvida alla människor har ett energibehov vid samma tidpunkt (kontorist, byggnadsarbetare, skidåkare, IT tekniker, ballerina…).

En fråga kan ha flera svar. En åsikt kan ha tusen motsägelser. En känsla kan aldrig vara fel men ett påstående kan det.