Många är besvikna nu när världen börjar stänga ner igen, inte minst vår familj som nu inte får fira med vår dotter för andra året i rad. London stänger ner. Men det kunde ha varit värre, vi är ju friska än så länge och vad är viktigare än vår hälsa?

Jag tänker på min mamma och hennes systrar som upplevde ockupationen av Norge under det andra världskriget. Fem år med lock down inklusive bomber som föll. Jag tror att vi alla får försöka att se att Corona går över och att vi trots allt kan vara hemma i vårt hus och sova om nätterna. Inga larm och rusande ner i skyddsrum…….

Tittar på en bild av min norska familj och tänker på alla barn som skickades ut på landet, Byafossen. Detta för att undgå bombningarna. Ja så var det då men så är det inte idag så låt oss tänka relativt. Det kommer en jul och vi väljer själva hur glad den kommer att bli.