Det verkar nästan råda en besatthet i att söka efter lycka och välmående. Positiv psykologi går på högfart och lyckoforskning likaså. Framför allt verkar många yngre tro att det går att uppnå en slags statisk nivå av konstant välmående vilket känns som en utopi för alla oss som levt några år.

Livet har sina upp- och nedförsbackar som man helt enkelt bara får ta sig förbi. Att ha det tufft emellanåt hör livet till och man växer faktiskt av att klara av sina motgångar. Vi möter alla krossade drömmar, svikna löften, misslyckade föresatser och besvikelser av många slag.

Vi föddes med många olika typer av känslor just därför. All leva är att lära. Att lära är att känna.