Samtidigt som fler covid patienter blir sjukare (60% av de som drabbats av den brittiska varianten hamnar på sjukhus) är restaurangerna knökfulla en lönefredag som denna. Jag passerade ett tiotal ställen på vägen hem och även om det sitter 4 per bord är lokalen proppfull trots att Stockholmare åkte till fjällen.

Många blir upprörda på alla de som inte undviker trängsel men bör vi vara det? Eller bör vi vara upprörda på de politiker som vilselett svenska folket genom att förringa allvaret i coronapendemins faror? Man undanhöll det som många andra länders medborgare fick veta, nämligen att barn kan smitta även om de inte har symtom. Det fick inte vi veta så skolorna höll öppet och lärarna fick lära sig den hårda vägen.

Ansiktsmasker kunde vi inte sätta på på rätt sätt men nu är det ett krav och statsministern skäller på alla som inte håller avstånd och följer reglerna. Det är extremt oansvarigt att peka finger åt befolkningen när regeringen själva inte beskrivit allvaret i situationen. Många unga lever i tron att det är som en vanlig influensa. Flera (även unga) upplever att så inte är fallet. Unga och äldre har fått långtidsproblem men även det talar man tyst om. Allt för att inte ”oroa” vilket visar att man är inkompetent inom psykologi. Ovisshet och överraskningar oroar.

Ett ytterligare tecken på handfallenhet, otydlighet och dumheter är det senast påbudet: bara en åt gången ska serveras i caféer och restauranger i gallerior. På vilka studiers grunder vilar den här åtgärder?

En annan fråga, en klok läkare fick fråga ut Tegnell som ideligen inte kunde svara och om man någonsin använt uttrycket att ”klippa av hängslen” på någon så var det nu. Men då avbröt man utfrågningen på grund av tidsbrist…………..

Jag är inte politiskt engagerad men jag blir upprörd när man låter politik gå före befolkningens hälsa. Se Utrikesbyrån på SVT Play om Taiwan så förstår ni vad jag menar. En regering som föreslår paria kommer att få en pariabefolkning som gör tvärt emot. Som man bäddar får man ligga.