Balans måste vara ett av våra mest uttjatade ord under 2010-talet. Alla letade efter balans på alla möjliga horisonter och sätt. Balans i livet, balanserad kost, balans i relationen, balans arbete och vila, balans i sinnet………. om vi hela tiden letar efter balans hur ska vi då få balans mellan aktivitet och vila?

Vad menar vi egentligen med balans? 50/50 eller kan 30/70 vara balans? Den själsliga balansfrågan löser man inte så lätt men kan kan ”lagom” vara ett ord som kan ge en fingervisning i alla fall. Tack och lov för fysisk balans där man får lite tydliga direktiv på vad som gäller. Statisk balans – konsten att vara still utan att falla. Dynamisk balans – konsten att utsätta sig för yttre påverkan när man befinner sig i rörelse utan att falla.

Att hålla balansen är att undvika fall vilket känns betryggande enkelt vid första anblicken. Sedan tillkommer det där med att återupprätta balansen när man nära på fallit.

Genialt enkelt resonemang som borde kunna överföras till den psykiska sfären. Balansera upp tillvaron genom att återvinna en relation som höll på att falla isär? Balansera kost med olika makronutrienter så att man inte faller ner i ortorexiträsket? Hitta balans mellan belastning och vila så att man inte faller ihop av utmattning? Något att fundera på en dag som denna.