Ibland verkar det som om motgångar alltid har ett kedjeförlopp det vill säga, kommer ett problem så kommer det flera därefter. Det finns naturligtvis ingen sannolikhetsbedömning som skulle intyga att så är fallet men det är ofta så vi känner. Hur kan man då bli bättre på att tackla problem efter problem?

Kung Fu tze sa ”bättre tända ett ljus än förbanna mörkret” så där cirka 500 år före Kristus. Det låter ju bra men man kanske inte ser någon lösning på sitt problem? När jag en gång sa till min man att jag sällan stannar vid ett ”nej” det vill säga att acceptera ett problem som olösligt, utan alltid hittar någon lösning, bra eller dålig säger han; en dålig lösning är ingen lösning. Han har ju rätt i det. Men varför gör jag det ändå?

Jo, när man insett att lösningen var dålig så dyker nya kreativa idéer upp och vad gör det om det blir fel? Inte mycket, det är bara att fortsätta med nya tag.

En annan hjälp är att värdera uppgiften som svårare när det finns hinder på vägen och sedan klappa sig på axeln för att man klarat av en svårare uppgift. Att värdesätta lösningar som krävde flera hinder på vägen högre än de som man hittar enkelt och lätt så att säga. Lite tips från mig till dig som vill må lite bättre.