Kändisar faschinerar och förvånar

on

Ibland har jag funderat över vad det är som är så faschinerande med kändisar. I vissa fall är det relativt enkelt, vi ser upp till dom för att de är begåvade rätt och slätt. En duktig stand up komiker, en ung man med fantastisk sångröst, en superfotbollspelare som har utopiska transferbelopp, en entreprenör som tjänat miljoner och så vidare. 

Kan egentligen ingenting

Andra gånger är det lite svårare att förstå faschineringen. Personer som förekommer i TV men som egentligen inte kan någonting speciellt, inte sjunga och inte dansa. Man har inte presterat något speciellt men man figurerar i press och media ändå.

Allvetare och allkunnare?

Ännu märkligare ter det sig när en av dessa kändisar ger sig in i ett totalt annorlunda fält. Säg att man exempelvis börjat att träna yoga på senhösten. Men till skillnad mot i Indien där man börjar träna vid 7 års ålder, är man snarare 37 år vid starten och vips så blir man en expert som skriver böcker, säljer kläder och doftljus.

En kändis som lär ut yoga är för mig lika lite förtroendegivande som en bilförsäljare utan körkort  (även om man är tatuerad, blond och blåögd och gör nässköljningar).  Man kanske inte bör utge sig för att vara en simtränare bara för att man är simkunnig och ej heller kräva att man ska undervisa på gymnasiet bara för att man tagit studenten själv.

Tror du på allt köper du allt, bokstavligen.

Kanske är jag extra känslig när det handlar om österländska träningsformer. Man lär sig inte dessa konster i ett nafs eller som min lärare sa en gång för länge sedan;

Yvonne, du borde satsa mer tid på träningen……om 40 år skulle du bli bra. 

3 kommentarer Lägg till

  1. Anki/triketurer skriver:

    Jag är absolut en anti-kändis typ! Den typ av kändis som jag inte förknippar till en riktigt genuin förmåga. Jag beundrar folk som har en otrolig kunskap eller tex sångröst, men jag är inte intresserad av vad den personen/kändisen lagar för mat, eller vilka fester hen går på.!

    Gilla

  2. Åsa J skriver:

    Klockrent ! När jag tränat rodd i 7-8 år inföll det en del gånger då jag naivt nog tyckte mig kunna en del om hur jag skulle göra och min tränare lugnt och stilla lät mig veta att efter 7-8 år var jag fortfarande nybörjare, efter 14-15 år passerades det stadiet och efter dryga 20 år kanske jag kunde räkna med att börja bli bra…

    Gilla

  3. Stella Scott skriver:

    Håller med till fullo! Efter att ha stått på scen i 50 år kommer jag numera på mig själv med ”jag KAN faktiskt sjunga!” Och det är en härlig känsla och insikt.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s