IT internt tvång?

on

Kommunikationssamhället utvecklas i en rasande fart och med den kommer även alla coola prylar som alla måste ha. Hur klarade man sig utan alla kalori-, steg-, sömn-, menstruations och aktivitetsräknare innan de fanns? Faktum är att det gick alldeles utmärkt. En fråga är hur viktigt det är att mäta allt detta?

Mäta för att veta

Kanske sker många av mätningarna i tron att man gör det för att kunna planera rätt och riktigt. Men vad är rätt och riktigt? Vilka referenser gäller? Vem satte upp riktlinjerna? Stämmer direktiven? Ska alla gå 10 000 steg? Vilket energibehov har jag och stämmer rekommendationerna som appen visar? När man väl börjar mäta något inträffar det fantastiska att man måste ta reda på om jag verkligen mäter det som jag tror och om mätningen är tillförlitlig. Beräkningar är alltid osäkrare än direkta mätningar som bekant.

Kontroll blir tvång

I mitt arbete möter jag många personer som blivit mer eller mindre besatta av sina viktappar och aktivitetsband. När man inte når upp till sina krav känner man sig misslyckad och när man når satta nivåer vill man pressa sig mer. Man är sällan nöjd med sin insats och tyvärr kan användandet för en del övergå i tvång. För den som tänker helhetshälsa är det knappast ett smart upplägg att bättra på fysiken men samtidigt försämra det psykiska välbefinnandet. En av våra vanligaste ortorexi orsaker vilket är något att fundera på dessa apptider.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.