Ingen har väl undgått det amerikanska valet. Aldrig någonsin har så många amerikaner röstat och aldrig någonsin har så många icke-amerikaner följt valvakan. Inte en dag utan dagar i sträck. Många av oss har svårt att förstå de våldsamma drabbningar som uppstått mellan republikaner och demokrater. Måste oliktänkande alltid utmynna i våld?

Det finns många sätt för att förstärka motsättningar. Bland annat genom yttre attribut som olika färger exempelvis. Rött eller blått visar inte bara vem du stödjer utan vem du ”är”. Sedan har vi det där med munskyddet som blev ett politiskt attribut. Utan munskydd = republikaner och med munskydd betyder demokrater. Det här är attribut som talar – de säger något om hur man tänker.

Sedan var det det där med ledaren – klädsel, språkbruk, kroppsspråk………allt markerar vilket läger man tillhör. Om den ena parten anser att ekonomi är det viktigaste och den andra att hälsa står högst i kurs har man uppenbarligen svårt att förstå att bara har olika prioriteringar. Prioriteringar som vilar på olika åsikter. Åsikter som härrör från vad man har med sig i bagaget (både sött och salt). Varför kalla det rätt och fel. Vi har rätt och ni har fel är det grundläggande fel som ger ”vi och dom” konflikter. Handlar inte en demokrati om att kunna lyssna, reflektera och kompromissa? Det är alltid surt när majoriteten går emot ens egen uppfattning men det är det system vi valt. Att som förlorare försöka sabotera för den vinnande sidan ………………jag säger inte mer. Jag har sett det alltför ofta på svenska arbetsplatser. Maktkamp och motstånd när majoritetsbeslut inte faller i smaken.

Ja även vi har våra olater och trångsynthet. Vi tror att vi är mer objektiva utan att fundera närmare på om rättvisepatos, Jante och laglydighet inte är åsikter trots allt? Tror vi verkligen att dessa principer är universella och maxim som borde upphöjas till lag? Kanske dags att tänka till ett steg längre och rannsaka vår inhemska objektivitet. För hur var det när det gäller Folkhälsoinstitutet? Vi är nog lika goda kålsupare som ”dom där borta” på den andra sidan av Atlanten. Är vi för mr T är munskydd otänkbart. Laglydighet står ju högt i kurs som sagt. Kanske påverkas vi även av kläderna och showen? Jag menar inte Trump nu utan vår egen Tegnell. Många gillar ”stilen”.

Nå ja, om det går åt skogen och vinden vänder så att Tegnell kastas ut så är det inte så farligt för vi tycker synd om förlorare. Eller kommer vi att utse en syndabock? Är det inte dags att vi lyssnar på fler röster och bildar oss en alldeles egen uppfattning?

Jag trivs bäst när människor vill vara vänner. Min alldeles egna princip är att människor för tycka och göra precis som de vill så länge man inte gör någon annan illa.