Ryska barn hårt pressade

on

Idag har Svenska Dagbladet ett reportage om ryska barn som enligt artikeln har minst ett par timmar om dagen efter skolan vigda åt kultur och idrott. Själv minns jag min tid på Moskvas universitet för medicin och idrott.  Mina barn var med och jag kommer ihåg hur förundrad jag var över alla kulturella och idrottsliga utbud som fanns för just barn.

Borde kultur och idrott vara ett självklart fundament?

Den nioåriga flickan som beskrivs i SvD dansar fem dagar i veckan, spelar piano två , sjunger i kör två och har en lektion i musikteori i veckan. I princip två timmar varje dag, mellan 17 och 19 bedriver hon någon form av musik eller dans.

Det låter intensivt i svenska mått mätt men frågan är om inte de två timmar som ryska barn lägger ner på kultur och idrott motsvarar vad många svenska barn lägger ned på sociala medier?

KULTUR, IDROTT eller sociala medier?

Min erfarenhet från att ha varit tränare i Moskva är att barnen är väldigt dedikerade. Självfallet är en del barn pressade på grund av sina föräldrars drömmar men elitföräldrar finns även här i Sverige.

Skillnaden här är att det kostar och krävs tid och ekonomi för att barn ska lyckas i ridning, tennis, hockey, fotboll eller vilken idrott det nu gäller. Den ryska kulturskolan som nämns i artikeln är gratis och även när det kostar att träna så har föräldrar råd med det.

OLIKA PEDAGOgiska ansatser

Det pedagogiska upplägget skiljer sig markant (något alla förstod efter dokumentären om en rysk rytmisk gymnasts vardag för ett tag sedan). Sverige har en grundsyn på hur undervisning ska gå till som skiljer sig rejält från den ryska uppfattningen.   Kunskap och prestation står högt i kurs i öst medan vi värnar om gemenskap och att ha roligt. Min erfarenhet är att den ryska pedagogiken inte fungerar här och att vår svenska pedagogik inte fungerar där. En annan reflektion; vi jobbar hårt för att få fler skoltimmar för kultur och idrott samt sänkta avgifter medan ryska barn har för många timmar? Hur vill vi ha det egentligen? Lagom?

Kultur och idrott ar kanske vad ryska barn behöver efter sex timmars studier med en hel del ideologi inbakat. Kanske behöver våra barn mer kultur och idrott för att stimulera till aktiviteter utanför cyberspace?

Att nå toppen kostar

Hur som helst, inga vassa musiker eller atleter utan duktiga tränare och dedikerade barn. Toppen nås endast efter elitsatsning under många år. Alla når inte toppen men alla borde ha möjligheten att få försöka.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.