Vårt moderna samhälle har radikalt förändrat synen på mat och fysisk aktivitet. För det mesta till godo men ibland av ondo. När ansvaret för goda levnadsvanor hamnar på individen blir vikten av faktabaserad information om än viktigare.

Ett konstant letande efter information om vad, hur mycket och hur ofta vi bör äta har för många inneburit ett omfattande sökande på nätet. Sociala medier innebär snabba kommunikationsvägar men inte alltid att man får vetenskapligt grundad information. Motstridiga synpunkter har inneburit att många känner ångest inför sina beslut om vilka matval man ska göra.

Detsamma gäller träning. Det finns en uppsjö av information om hur, vad, hur hårt och hur länge man bör träna. Ofta utlovas maximal effekt men inte alltför sällan ingår det att man måste inhandla olika produkter såsom kosttillskott eller kläder.

Kost- och träning har förknippats så starkt med hälsa att det för många blivit det avgörande valet för matinköp och fritidssysslor. Inget ont om att välja bra ingredienser och vara regelbundet aktiv men när det sunda övergår i det osunda bör vi fråga oss vad ett ortorektiskt samhälle innebär?

Budskap som uppmanar till ett undvikande av ”onyttig” kost samt initierar att de som hoppar över ett träningspass är lata och disciplinerade är budskap i ortorektisk anda. När dessa sprids via medier, skola, föräldrar, kolleger, arbetsplatser och föreningar – ja då har vi ett ortorektiskt samhälle.