Aldrig för sent

Idag läser vi bara kommentarerna till Ann (under det här inlägget) som varit sjuk alldeles för länge. Flera som är helt friska idag har svarat vilket borde peppa Ann och alla andra som givit upp hoppet. Ortorexia atletika är ett tillstånd där man försöker och försöker om och om igen och till slut ger många upp.

Vi har haft många under åren som varit på flera behandlingar dessutom men som jag nämnt tidigare anser jag att metoder för ätstörningar inte fungerar på ortorexi (inget ont om personalen som är välutbildade och kunniga på sina områden).

En del som hunnit halvvägs i sina ätstörningar (eller när sjukvården inte har råd att rehabilitera hela vägen) säger att man får leva med tillståndet. Det är inte min uppfattning och inte heller de som kommenterat till Ann.

Jag hoppas innerligt att fler kommer till oss tidigare men tyvärr är det inte alltid så. Många väntar tills man mår riktigt, riktigt dåligt vilket gör rehabiliteringstiden längre. Så tänk till; när du börjat ta bort det ena efter det andra livsmedlet och ökat träningstid, intensitet och frekvens….då är det kanske dags att ta råd?

Har du viljan har vi vägen.

Kommentera