Framgång och hälsa

on

Att ortorektiker lider av rädsla för att uppfattas som ohälsosamma är något som varit känt i flera år. Nytt är det däremot att filosofer nu menar att framgång är sammankopplat med god hälsa och hälsosam livsstil. Det räcker inte längre med att vara frisk och fri från sjukdom menar man, utan det handlar också att vara stark, uthållig och kunna utstå utmaningar. Man ska dessutom se frisk ut, vara vältränad och utstråla ungdom enligt professor Fredrik Sveneaus på Södertörns Högskola.

Hälsa som en statusförhöjande faktor

Enligt honom manifesterar framgångsrika människor sin status genom att man visar att man bland annat tränar rätt och äter nyttigt. Det är just detta som ställer till problem för väldigt många för vem har mandat på vad som är rätt eller fel? Vanligtvis handlar debatten om fel snarare än rätt. Det finns en obalans mellan ”ät frukt, grönt, fisk, promenera, ta trapporna” och allt du måste undvika som kan sammanfattas i undvik skräpmat och soffan.

Vem äger rätten att ge råd

Listorna på allt som ska undvikas (hamburgare, kebab, bea, socker, transfetter, vetemjöl, gluten, laktos, glass, godis…..) blir allt längre och ”rätt träning” allt hårdare, oftare och längre. Bakom råden ligger allt från folkhälsovetare som överför populationsdirektiv på individnivå (vetenskaplig fadäs), till kosttalibaner som radikaliserats som anhängare till specifika dieter. I träningsvärlden dominerar influencers och personliga tränare, för till skillnad mot exempelvis Finland klassificeras en treveckorsutbildad PT och idrottsfysiolog med fem års utbildning som likvärdiga ”tränare” när det är magrutorna som anger kompetensen.

Det är inte särskilt förvånande att antalet personer med ortorexia atletika stiger när målen ”se vältränad ut” (ha magrutor och rippade muskler), ”uthärda träning”, ”akta dig för att bli sjuk” samt ”akta dig för att framstå som lat” är de råd som man uppmanas till att följa.

Ortorektiker som får ångest av att äta fel saker eller hoppa över träning är betydligt mer synbara idag i jämförelse med för 18 år sedan när jag och Ylab påbörjade behandling och balansering av kost- och träning för ortorexia atletika. Det råder avsaknad av vardagsfilosofi där vi överväger vad som verkligen betyder mycket för att vi ska må bra. Den som försakar vänner och familj för att spendera timtals med träning, matplanering och sökande efter det som anses vara rätt och riktigt är sällan lycklig eller framgångsrik.

Ortorektiska trampminor

Lördagens dagstidningar är fulla av ortorektiska trampminor. En artikel där myten ”träning som viktminskning” skulle krossas, missar själva poängen nämligen träningens definition. Träning syftar till positiv förbättring av en kapacitet (möjligen även vidmakthållande) och träning ska avnjutas – inte uthärdas. Artikeln som syftade i att avliva myten om träning som diet kom istället att beskriva hur många timmars träning som krävs för att gå ner två kilo på en månad samt vilka livsmedel som raserar ett spinningpass, information som en ortorektiker knappast missar.

En kommentar Lägg till din

  1. Madelene Håll skriver:

    Det är helt absurt hur media och sociala medier provocerar och uppviglar människor till att bli ”störda”. Dels dom som redan är sjuka, att fortsätta vara det. Dels dom som står på kanten till ortorexiträsket som får sig en rejäl knuff och hamnar där i.
    INGET KUL STÄLLE att leva sitt liv på. Med ryggen vänd MOT det som är livet. Att njuta av mat. Att kunna tänka logiskt. Att ge blanka tusan i vad det står på nätet eller vad den störda rösten i huvudet tjatar om. ”ÄTER DU DET DÄR BLIR DU TJOCK”
    Jag har v a r i t där. I träsket. Med blytunga gummistövlar fulla av den där jävla skitleran. Oförmögen att ta mig upp. En till synes stark och ”sund” tjej. Men helt hjälplös. Tänkte att min matkasse är mycket ”bättre”. Inget skräp i den. Jag satt aldrig still. Ett ständigt brus i kropp och själ. Rösten som sa. ”Sitt inte still, sitt ALDRIG still”
    Idag. Ja. Godis ÄR gott. Jag äter mat av allehanda slag. Gillar hamburgare. Med ost och bacon. Vitt bröd. Jaha. Jag VET att man inte blir tjock för att man äter nåt som är gott. Ibland äter jag broccoli för det är oxå gott.
    Det är när man börjar förknippa den man är, med mat och träning som det går åt helvete. Jag är Madelene oavsett om jag äter några chokladbitar eller knaprar på salladsblad. Det är bilden av, och hur jag ser på mig själv oavsett vad jag äter eller väger, som leder till friheten.
    Tankens frihet. Att äta vad jag vill. När jag vill. Eller vila för att jag inte känner för nåt annat. Rösten har tystnat. Och när jag läser i media. Vet jag vad som är sant för mig. Vill ALDRIG sätta mig i det där träsket igen. Med sin falska trygghet och uppmaning att fortsätta vara ”störd”. Jag är idag fri(sk). Min önskan är att denna dumhet som breder ut sig, ska upphöra.

Kommentera