Rädsla eller Ångest

on

När vi slänger oss med uttryck som egentligen kommer från psykiatrin i vardagen riskerar vi att förminska lidandet hos den som har en diagnos. Just nu är ”ångest” ett buss-ord och var och varannan person hörs säga ”jag har sån ångest” för ditten och datten. Vad man säkerligen menar är att man är rädd.

Rädsla har en tydlig orsak, man ser ett hot och man har faktiskt möjlighet att bemöta hotet med det kända kamp-flykt-spela död beteendet, oavsett om det är en läskig tentamen, anställningsintervju eller tävling som ger den här typen av rädsla.

Ångest är å andra sidan mer odefinierbart. Det handlar oftast om förväntansångest, det vill säga man får ångest av något som man tror ska hända. För att undvika den hypotetiskt annalkande katastrofen brukar den ångestladdade beklä sig med olika säkerhetsbeteenden. Om man tror att pizza gör en tjock går man inte på en pizzeria. Om man tror att man ska bli överfallen sitter man med ryggen mot väggen, om man tror att någon kommer att börja antasta en tittar man i mobilen och så vidare.

Den som lider av paniksyndrom, lider ofta av rädsla för att få en panikattack. Av den anledningen undviker man platser, personer, produkter och tider som på ett eller annat sätt ökar risken för att få panik. Nu finns det sällan en reell risk utan det är vad personen tror och det sorgliga är att om man inte utsätter sig för det man är rädd för får man inte heller veta att det är ofarligt.

Kommentera