Ibland undrar jag varför så många människor tar ett påstående för sanning. Varför frågar man inte varför det är så om någon påstår att ett samband gäller. Exempelvis ”det är viktigt att spänna bålen” kräver ju en följdfråga om varför det är så eller? Varför är det viktigt? Vad ingår i bålen? Hur spänner man hela bålen på en gång och så vidare. Många verkar bara svara okey utan att egentligen veta vad som är avsikten.

Nu var det inte buktryck som var ämnet för dagen utan varför vi inte är mer frågvisa av oss. Vi vet ju att den som frågar får svar och att man lär sig. Vill man inte lära sig mer? Är man för trött för att fråga? Struntar man i om det är sant eller falskt? Eller är man bara godtrogen och liter på allt och alla?

I dessa tider när det haglar av påståenden är det kanske bra att fundera på vem som kan kunna vad och för vem påståendet gäller. Är den som tränat en tränare? Är den som gått gymnasiet gymnasielärare? Är den som läser Vogue modell…..