Var på en nätverksträff idag. En ung man berättade att han mådde dåligt för att han vaknat mitt i natten och ville ha hamburgare. En annan gick på LCHF och en tredje hade problem med inflammation i tarmarna. Två andra hade en historik av jojobantning och en sista hade varit utbränd för ett par år sedan.

Samtliga var mellan 30 – 50 år gamla. Var ska det här sluta någonstans? Detta eviga bantande och kritiserande av vad och hur folk äter. Bör man inte ha mer fokus på att leva?