En mur symboliserar ofta ett motstånd men i mitt fall är muren en sann partner i träning. Det är mot muren jag exempelvis lutar mig för att värma upp vader, ljumskar och hamstrings inför löprundan.
Efter min alltför korta joggingtur (jag har ingen direkt passion för löpning kan jag villigt erkänna) är det dags för en genomkörare av ett axplock av mina Wushurutiner. Här i Stiges finns det en platå mellan två murar som blir en perfekt liten egen scen att stå på.
EN mur med möjligheter
Sedan är det dags att använda själva muren. Armhävningar lutad mot den eller med fötterna på den och händerna på marken. Tå dopp, och bananböj liggande på muren går alldeles utmärkt för att inte tala om alla stretchövningar man kan använda muren till. När muren är tillräckligt lång och det är tidigt på morgonen (när de flesta sover med andra ord) brukar jag ibland göra lite balansövningar och en Tai chi rutin kallad 24:an ovanpå den.
läskigt värre
Det fick mig helt plötsligt att minnas en resa till Krim där jag höll i en utbildning för gruppträningsinstruktörer. Med mig hade jag ett gäng ryska gymnaster som fick min puls att gå upp i max när de började stå på händer på muren. Värst var Tanja som stod på händer med maximalt överslag så att fötterna hängde utanför muren. Saken var den att det var ett typ 400 meter brant stup på den andra sidan av muren. Men, men hon var trots allt akrobat.
Märklig känsla i magen när någon gör något liknande men själv skrattade hon bara och berättade att hon däremot aldrig skulle våga stå på fötter på muren. Vi har alla våra alldeles egna perspektiv på saker och ting.