En gång i tiden var det en härlig upplevelse att äta, särskilt när man var hungrig eftersom hunger kopplades till en negativ känsla. Annat är det nu när man uppmanas till att aldrig äta sig helt mätt för att inte riskera att äta för mycket. Det har gått så långt att många tror att man kan gå upp i vikt (bli tjock som ett flertal uttrycker det) på endast en enda måltid.

Någon sa en gång att det är okey att äta en pizza i månaden men inte två för då blir man tjock. Andra har uttryckt att man blir tjock om man äter glass. Sedan har vi en annan falang som uttrycker att man måste lida för att förtjäna att få äta i över huvud taget. Konsekvensen blir att en hel drös av människor nu tränar på tom tank för att sedan få äta utan samvetskval.

Oavsett om man räds pizza eller vitt ris, är anhängare till Keto eller LCHF så har något gått riktigt snett i diskussionen. Mat är bränsle och utan det så dör vi. Nu behöver det inte gå så långt men det är illa nog att träna när glykogen- och fettlager är tomma vilket kan leda till ohälsa som är långt allvarligare än ett par kilos övervikt. Kraftig övervikt kan förkorta livstiden med flera år förvisso men av ortorexia atletika eller anorexia kan man dö innan man fyllt tjugo. Det är dags att sätta saker i rätt perspektiv. Mat är gott och man ska njuta av mat.

Överviktshystering har föranlett att skolbarn gör träningsplanering på idrottstimmen och lär sig vad man ska undvika på hälsokunskapslektionerna. Det våra barn och ungdomar behöver lära sig är hur man mån bra och inte hur man undviker att må dåligt.

ortorexiutredning