Ortorexi och Bratman kritiseras

En färsk studie inom ramen av journalistik kritiserar både Steven Bratman och olika mediaartiklar om ortorexi. Det huvudsakliga argumentet som författaren Amy Ross Arguedas har är de tillfrågade ”experternas” avsaknad på kompetens för att kunna uttala sig i ärendet.

Hennes rapport är intressant och nödvändig. Alltför många uttalar sig om ortorexi och andra sjukdomstillstånd utan att ha en adekvat utbildning eller tillförlitliga referenser som kan säkerställa att det som skrivs är fakta och inte kommersiell information. Ross menar att 40% av alla artiklar om ortorexi har en enda referens och att samma referenser används om och om igen vilket ger sken av att den som citeras är en expert. En av dessa menar hon är ingen annan än upphovsmannen Bratman själv.

Yvonne Lin med Steven Bratman, grundare av begreppet Ortorexi

Hon noterar i sin studie som omfattar 492 artiklar, att vårdgivare och deras uppfattningar förekommer i artiklar i mycket högre utsträckning än forskares. Medicinska journalister brukade förr i tiden kontakta forskare såsom experter i ett ämne, för att säkerställa tillförlitligheten i den information som ligger till grund för journalistens kommande artikel. Ross konstaterar att det idag råder andra förhållanden, bland annat att det ofta är personer som själva varit drabbade som uttalar sig om såväl diagnoser, symtom och behandling.

Kritiken mot Bratman, som anses vara grundare av termen ortorexia nervosa, är omfattande. Han beskrivs som en läkare och alternativmedicinare som sa sig ha uppfunnit en ny typ av ätstörning. Han kallades expert, menar Ross, enbart för att han var läkare.

Studien visar att termen orthorexia nervosa började dyka upp i olika tidskrifter och böcker långt innan det fanns någon forskning samtidigt som experter inom psykiatri tillfrågades i långt mindre omfattning än de inom hälsa, inklusive Bratman och dietister. Ross menar att dietister förvisso är i frontlinjen för kost och nutritionsintag men saknar kompetens för att kunna analysera beteendeavvikelser, fastställa diagnoser och än mindre behandla psykisk ohälsa.

Att Ross ifrågasätter vem som kan kalla sig expert och efterlyser mer faktabaserad information inom journalistiken är slutsatsen i studien. Faktum är att hon berör en mycket viktig fråga; kan vi lita på det vi läser? Är vi tillräckligt duktiga på kritisk granskning eller baserar vi vår tro om fakta på antal klick eller om personen varit med i Robinson? Kan den som haft ortorexi uttala sig om diagnos, symtom, behandlingsvägar och annat?

Är jag behörig gymnasielärare om jag gått gymnasiet? Kan jag bota cancer om jag haft det själv? Kan jag laga andras tänder för att jag själv haft tandvärk? Råd inom kost och träning verkar förekomma i en laglös kontext……

Referens

Ross Arguedas, A. (2021). Making an expert: Sources and their contributions in news coverage of orthorexia nervosa. Journalism, 22,9, 2222-2339.

Kommentera