Mina magrutor är inte din egendom

on

Vad hände med integritet och respekt för människans privata zon? När blev människors kroppar allmängods? Jag blir alltid lika förvånad över att någon kan vara så besatt av sina egna och andras magrutor, många gånger så till den grad att man utplånar hela sin identitet i jakten på dessa ynka åtta rutor som ingår i Rectus Abdominus. Det är ju bara en muskel!

Den här muskeln har en funktion nämligen att böja bålen framåt. En annan funktion är att töja ut sig maximalt när en kvinna är gravid. Vad jag sett i mina anatomistudier innehåller den inte något utrymme för identitetsbevarande. Det är bara en muskel kort och gott och vi har den allesammans, med rutor och allt.

Hualigen

Så hur var det det där med synligheten, vilket inte har något med träning att göra om någon nu trodde det. Det är underhudsfett som täcker och det är där för att ge oss skydd. Bröstkorgen skyddar inre organ precis som magens muskulatur och underhudsfett skyddar bukhålan. Funktionellt och bra med andra ord.

Så varför denna fixering vid magen som verkar ha blivit vår nya identitet. Har man inga magrutor är man ful, slö, slapp och kan inte klä sig som man vill. Faktum är att den som svälter, vilket är det vanligaste tillvägagångssättet för att gå ner i fettvikt, har en konstant kurrande mage så det är inte särskilt underligt att man blir tvångsmässigt fixerad vid magen.

Det är dags att tänka till, hur många vill bli karaktärsbedömda till sin mage och inte för den man är? Är inte fina egenskaper något att vara glad åt eller ska vi tråna efter svältföda, irritation och dåligt humör vilket följer med svälten?

En PT på SATS sa till en kund: vill du ha hjälp med att få bort ditt fett? Jag undrar om han ville ha hjälp med sina korta ben. Påhopp utan dess like. Kroppen är min egen och ingen annans.

Kommentera