Med start i början av 1990-talet ökade sjukskrivning på grund av stress dramatiskt i Sverige. Den mest inflytelserika konceptualiseringen av stress gjordes av Masclach och medarbetare 2001, som beskrev tillståndet som känslomässig utmattning med minskad personlighet och arbetsprestationsförmåga.

I studier bland vårdpersonal såg man minskade positiva känslor som i sin turresulterade i en kylig och cynisk relation till sina patienter. Rent arbetsmässigt upplevde de stressade att de utförde ett sämre arbete och att de var ineffektiva.

Än idag saknas konsensus om vilka biomarkörer som karakteriserar stressrelaterad utmattning. En omfattande kartläggning av vetenskapliga studier genomfördes 2015 av Grossi med medarbetare som konstaterade att endast 37 av 168 studier höll den kvalitet som erfordrades. Det man fann gemensamt sammanfattades i följande konstaterade utmattningseffekter:

Sömnproblem, fysisk utmattning, muskelvärk, matsmältningsproblem, yrsel och hypersensitet för ljud. Man fann även en nedsatt kognitiv förmåga gällande minne och utförande av högre funktioner. Vissa studier noterade en sänkning av serotonin, ofta förknippat med depression och en försämrad kontakt mellan hjärnans känslo- och planeringsområden.

I övrigt fann man endast marginella avvikelser i hjärtfunktion och inga skillnader i immunförsvar. Däremot såg man förhöjda testosteronhalter hos utbrända kvinnor.

På min arbetsplats Ylab träffar vi personer som bränt ut sig eller är nära gränsen till utmattning och vill ha hjälp med livsstilsförändringar. Hos de flesta som vi möter är inte arbetssituationen den enda orsaken till tillståndet, utan det handlar oftast om hela livsklistret och dess krav. En dominant grupp är även Ortorexia atletika där vissa får en ortorexiinducerad utmattning med mycket kraftiga fysiologiska och psykologiska symtom. Ett flertal klarar inte längre att hålla sig vakna mer än ett par timmar per dygn och har en mycket kraftigt nedsatt motorik och kognitiv förmåga.

Referens: Grossi, G. Perski, Al., Osika, W., & Savic, I. (2015). Stress-related exhaustion disorder – clinical manifestation of burnout? Scandinavian Journal of Psychology. DOI: 10.1111/sjop.12251